Enkätundersökningen som inspirerade
Projektet Tillväxtgrupp delårsboende är att förstå som en fördjupning av och fortsättning på projektet Delårsboende- en resurs för hållbar utveckling, 2009- 2010. Projektet angår Lysekils, Sotenäs, Strömstads och Tanums kommun. I den enkätundersökning som genomfördes 2009 framkom det bland annat att flertalet delårsboende kan tänka sig att flytta permanent till sin fritidsbostadskommun. Därtill anger relativt många att de kan tänka sig att flytta sitt företag till/starta upp ny verksamhet i sin fritidsbostadskommun.
Enkätundersökningens resultat väckte många nya frågor. Vilka är förutsättningarna för att delårsboende ska trivas ännu bättre, vistas i sin fritidsbostad under längre tid, starta upp företag, bli mer/vara fortsatt engagerad i samhällslivet eller rentav att flytta till sin fritidsbostad permanent? Vilka specifika behov finns av kommersiell och offentlig service? Att söka svar på dessa frågor är högrelevant i arbetet att utveckla kommunerna till att bli mer attraktiva att bo och verka i. Detta projekt är med andra ord till minst lika stor glädje för de som redan är helårsboende i Lysekils, Sotenäs, Strömstads och Tanums kommun.
Nästan lika många delårs- som helårsboende
I stapeldiagrammet nedan illustreras fördelningen av antalet helårs- och delårsboende i Lysekils, Sotenäs, Strömstads och Tanums kommun.
(Klicka på bilden för att förstora)
Stapeldiagram. Fördelning av helårs- och delårsboende, 2011. Källa: Helårsboende: www.ssd.scb.se, Delårsboende: www.regionfakta.com (uppskattning har gjorts: 3x antalet fritidshus).
Antalet delårsboende är inte att förstå fundamentalt, utan som en god uppskattning. Det finns idag inga precisa siffror då delårsboende varken inryms befolknings- eller turismstatistiken. Som framkommer av stapeldiagrammet ovan är antalet delårs- och helårsbor uppskattningsvis nästan lika många totalt sett i norra Bohusläns kustkommuner. I Tanums kommun uppskattas delårsboende till och med vara något fler jämfört med antalet helårsboende. Sannolikheten är dessutom stor att gruppen delårsboende är ännu större med tanke på att det idag inte finns statistik över de som äger en bostadsrätt i kommunerna.
Intressen och kunskaper att tillvarata
Följande figur illustrerar intressen och kunskaper som bör bejakas och tillvaratas i såväl lokalt näringsliv som offentlig sektor.
Figur. Intressen och kunskaper att tillvarata. Källa: Johansson Martina (2012)
(Klicka på bilden för att förstora)
Figuren ovan illustrerar att delårsboendens intressen och kunskaper liksom helårsboendens och besöksnäringens bör bejakas och tillvaratas i såväl lokalt näringsliv som offentlig sektor för att uppnå långsiktigt hållbar utveckling. Delårsboende kvarstår dock i dialog om samhällsutveckling. Enligt enkätundersökningen 2009 önskar många delårsboende dialog med kommunen. Likaså önskar många delårsboende mer och bättre samlad information om vad som händer i kommunen i stort som smått. Projektet avser därför lägga en bra grund för kommunikation med och information till delårsboende, nu och framöver. Det kommer dels att ske genom en intervjustudie dels genom att etablera digitala och fysiska informationscentrum.
Projektets målsättningar
Övergripande mål/vision
- Att en märkbar andel delårsboende har etablerat sina verksamheter delårs- eller helårsvis och vistas under längre tid i – allra helst har flyttat permanent till – sina fritidsbostadskommuner.
Projektmål
- Att intervjustudiens resultat och kommunens informations- och kommunikationssatsning har gett och fortsätter att ge inspiration till utveckling av/skapande av nya kommersiella tjänster.
- Att de delårsboende har blivit en ”synlig grupp” och inkluderas i offentlig samhällsplanering på lokal, regional och nationell nivå.
Resultatmål (ska ha uppnåtts vid projektets slut, september 2013)
- Att analys av intervjustudien har bidragit med ett gediget kunskapsunderlag om delårsboendes servicebehov och vilka förutsättningarna är för att de ska bli mer engagerade i samhällslivet, flytta hit sina/starta upp nya verksamheter och/eller flytta hit permanent.
- Att en struktur och kultur för dialog har skapats med gruppen delårsboende.
- Att kunskapen sprids och fördjupad kunskap inhämtas från forskning/andra kommuner.
Projektverksamhet
Vår och sommar (mars- september)
- Projektplan läggs (omvärldsanalys, riskanalys, aktivitetsplan m.m.)
- Delårsboende söks till intervjustudien
- Arbetsgrupp skapas och träffas
- Intervjumallar formuleras (syfte, mål och frågeställningar)
- Respondenter kartläggs, urval genomförs
- Företagsregister tas fram, urval genomförs
- Rekrytering och introduktion av 4 intervjuare
- Intervjuer genomförs och referat sammanställs, juni- september
Höst och vinter
- Möte med samhällsföreningar och arbetsgrupp
- Kompletterar intervjustudien: intervjuer med nyinflyttade (f.d. delårsboende)
- Två dagars servicekonferens: ”Lokal utveckling genom samverkan med näringslivet”
- Analys av intervjumaterial på Umeå Universitet, oktober- december
Slutrapport av intervjustudien klar i december (rapporten presenteras 10-11/12 i Sotenäs och Tanums kommun av forskaren Lars Larsson)
Planering av studieresa, möten och fortsatt projektprocess: vilka kompetenser behöver vi knyta an till projektet och vilken kompetensutveckling behöver vi själva?
Januari – september 2013
Någon form av konkret serviceutveckling kommer att påbörjas 2013, baserat på insikter som intervjustudien har väckt, studieresor och samtal som har förts med samhällsföreningar, landbygdsutvecklare och arbetsgrupp. Projektet avslutas september 2013.
- Möte med arbetsgrupp 4 maj 2012
- Intervjustudien, juni-sep 2012
- Möte med samhällsföreningar 25 sep 2012
- Servicekonferens i Floda och Nääs
- Möte med arbetsgrupp 11 okt 2012