Tillväxt Norra Bohuslän hade idag ett skypemöte med Manu Rantanen forskare i Finland på Ruralia institutet tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/sv/organisations-units/ruralia-instituteoch Helsingfors universitet. Han forskar om delårsboende eller ”2nd homes” vid de stora sjödistrikten i Finlands inland.
Just nu undersöker han vilka exempel som  finns på olika policyåtgärder runt delårsboende som finns på olika ställen. Jag tipsade om de arbeten som är gjorda av Tillväxt Norra Bohuslän  och Umeå Universitet.
2010 undersökning om delårsboende som resurs (https://www.tillvaxtbohuslan.se/delarsboende/wp-content/uploads/sites/5/2014/02/resultat-enkat-d-muller-2010-04-01.pdf)
2012 Intervjustudie av delårsboende(tillvaxtbohuslan.se/delarsboende/

När man sedan tittar bland våra dokument och policys hittar jag Gulingen eller Besöksnäringsstrategin ifrån 2009 som tydligt inkluderar delårsboende. Dessutom finns de med i samhällsföreningar och har stor vikt i öråd och liknande. Boendestrategier, Oktobermässan i Sotenäs, bredbandsutveckling, låg arbetslöshet framförallt bland hantverkare samt ett större än förväntat utbud av affärer och restauranger är alla fenomen som är starkt påverkade av delårsboende.

Jag skulle vilja säga att delårsboende är tydligt en del av och en resurs för våra kommuner. Medvetenheten om den grunden är en pusselbit i ett kontinuerligt formande av policy runt samhällsutvecklingsfrågor.